Kontrolltabell Dead Wood

I Heureka används Riksskogstaxeringens fem nedbrytningsklasser för död ved (https://www.heurekaslu.se/mw/images/3/36/RIS_Falt.pdf, avsnitt 7:28):

0 = Rå ved. Åsätts exv. färska vindfällen så länge gröna barr eller blad finns kvar. Dessutom klassas träd med rått kambium som rå ved även om levande barr eller blad saknas

1 = Hård död ved. Om stammens volym består till mer än 90 % av hård död ved med en tillika hård mantelyta. Stammen ska vara mycket lite påverkad av vednedbrytande organismer.

2 = Något nedbruten död ved. Om stammens volym består till 10-25 % av mjuk ved. Resterande andel utgörs av hård ved. Redskap, t.ex. en jordsond, kan tryckas genom mantelytan men ej genom hela splintveden.

3 = Nedbruten död ved. Om stammens volym består till 26-75 % av mjuk eller mycket mjuk ved.

4 = Mycket nedbruten död ved. Om stammens volym består till 76-100 % av mjuk eller mycket mjuk ved. Redskap, t.ex. jordsond, kan tryckas genom hela stammen. Dock kan hård kärna förekomma.

Vid framskrivning i Heureka bestäms klasserna utifrån beräknad densitet, som i sin tur bestäms utifrån beräknad biomassa och beräknad volym. Densitetsvärde för de olika klasserna finns beskrivna i Sandström et al. (2007).

Död ved tillförs kontinuerligt från den mortalitet som beräknas. Förekomsten av död ved i en viss tidsperiod beror dels på mortaliteten under den senaste perioden, dels på hur den befintliga döda veden i den föregående perioden bryts ner. Död ved klassas in i olika nedbrytningsklasser beroende på beräknad densitet (Sandström et al 2007). Antalet redovisade nedbrytningsklasser är fem, men internt i modellen används densitetsklasser (varje redovisningsklass delas upp i två delklasser). för att öka öka detaljeringsgraden vid beräkning av nedbrytningen. Densiteten beräknas som kvoten mellan den döda vedens biomassa (torrsubstans) och dess volym. Detta görs för varje nedbrytningsklass, och vid varje period räknas en ny kvot ut för varje klass, vilket medför att volymen i en klass kan flyttas till en ny nedbrytningsklass.

Nedbrytningsfunktionerna har formen (Harmon et al. 2000):

Vt = (Vt0 × (1–a) × exp(–k(t – t0))

där Vt = volymen år t,

t0 = år då trädet dog,

Vt0 = volymen då trädet dog,

a = andel av döda träd (träd som dött under perioden) som tas tillvara,

k = årlig nedbrytningshastighet (% som bryts och försvinner varje år)

För biomassa är funktionen analog, men V byts ut mot B för biomassa och ett annat värde används för nedbrytningshastigheten (k), som finns i kontrolltabellen under DecompositionRateBiomass resp. DecompositionRateVolume. Olika k-värden kan anges för tall, gran och lövträd. De förvalda  värdena är hämtade från Harmon et al. (2000).

MinDensity anger vid vilken densitet som död ved antas inte längre kunna upptäckas eller vara mätbar. Om densiteten i en nedbrytningsklass underskrider detta värde tas den bort från redovisningen.

MinDiameter anger minsta diameter för hur små döda träd som ska tas med i beräkningen av förekomsten av död ved.

ProportionDeadWoodCollected anger hur stor andel av mortaliteten som sker under i en period som tas tas tillvara och inte kommer att stanna kvar i ett bestånd som död ved.

Om mängden död ved har inventerats kan den läsas in från databasen. Då sätter man kontrolltabellparametern Initial dead wood = Database. Om man inte har tillgång till sådana data kan man används statistisk från Riksskogstaxeringen. Då sätter man Initial dead wood = Simulate. Man kan ange tre olika nivåer på denna, Low, Medium eller High. Beroende på vad man väljer tilldelas varje bestånd en viss mängd död ved i startperioden. Low = 2.15, Medium = 4.3, och High = 8.6 m3sk/ha. Denna döda ved fördelas på nedbrytningsklasser med en funktion som också baseras på Riksskogstaxeringens data.

Om man använder beståndsregisterdata som indata finns det kolumner för att ange ingående död ved. Det finns även kolumner för att om man så önskar ange hur mycket död ved som det finns i varje nedbrytningsklass.

Du kan också välja Initial Dead Wood = None, och då antas att det inte finns någon död ved vid starttidpunkten.

I samband med slutavverkning finns stor risk att mycket av den döda veden förstörs av markberedning och av avverkningsmaskinerna (Hautala et al. 2004).

Om du låter Enable decomposition due to Final Felling vara True (default), kommer en del av den döda veden som finns i klass 0, 1, 2 och 3 att nästan helt förstöras och placeras i klass 4. För klass 0-3 flyttas en lika stor andel av det som fanns i varje klass före slutavverkningen.

Decomp. Final Felling No Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) när beståndet slutavverkas men ingen markberedning görs. Detta är således den påverkan på den döda veden som själva slutavverkningsingreppet orsakar, och den är per default låg i förhållande till markberedningen.

Decomp. Final Felling Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) av både slutavverkningsingreppet och markberedningen, då markberedning görs.

Decomp. Set-Asides No Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden  i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) på en hänsynsyta när huvudbeståndet slutavverkas men ingen markberedning görs. Detta är således den påverkan på den döda veden som själva slutavverkningsingreppet orsakar, och den är per default låg i förhållande till markberedningen.

Decomp. Set-Asides No Soil Preparation anger hur stor andel av den döda veden i klass 0-3 som förstörs (och överförs till klass 4) på en hänsynsyta när huvudbeståndet slutavverkas men ingen markberedning görs

För varje redovisningsklass beräknas hur stor andel av den döda veden som utgörs av stående respektive liggande döda träd eller stockar, vilket baserat på statistik från Riksskogstaxeringen:

I resultatredovisningen görs dock ingen särredovisning per nedbrytningsklass för stående och liggande död ved, utan dessa summeras över nedbrytningsklasser (se Resutlatvariabler nedan).

Den beräknade förekomsten av död ved redovisas under resultatgruppen Dead Wood.

Sandström, F., Petersson, H., Kruys, N., & Ståhl, G.. (2007) Biomass conversion factors (density and carbon concentration) by decay classes for dead wood of Pinus sylvestris, Picea abies and Betula spp. in boreal forests of Sweden. Forest Ecology and Management. Volume: 243, Number: 1, pp 19-27.

Harmon, M. E., Krankina, O. N. , & Sexton, J. 2000. Decomposition vectors: a new approach to estimating woody detritus decomposition dynamics. Canadian Journal of Forest Research 30: 76–84.

Hautala, H., Jalonen, J., Laaka-Lindberg, S., & Vanha-Majamaa, I. 2004. Impacts of retention felling on coarse woody debris (CWD) in mature boreal spruce forests in Finland. Biodiversity and Conservation 13(8): 1541-1554.