I förstagallringar utförs ofta underröjning om underväxten är så tät att den förvårar och fördyrar gallringen. Med underväxt menas här i standardfallet småstammar med dbh < 8 cm.
För att styra när och hur förröjning ska utföras används ett antal regler som anges i kontrolltabellen TreatmentModel, se nedan. En eventuell underväxtröjning utförs genom att träd plockas bort innan gallringen utförs. De förröjda träden ingår i beräkningen av gallringsstyrka.
Observera följande:
• | Underväxtröjning redovisas inte som en egen åtgärdskod, utan som en del av en gallring. Om underväxtröjning har utförs redovisas dels en kostnad (FinancialValue.UndestoreyCleaningCost), dels antalet röjda stammar (Treatment.UnderstoreyCleaned). |
• | Underväxtröjning görs inte vid blädning (selection felling), eftersom naturlig inväxning av nya träd är en viktig del av skogsbrukssättet. Underväxtröjning görs endast i gallring med trakthygge som skogsbrukssätt (Management System = Trakthygge i kontrolltabellen Treatment Program Generator eller Scenario Settings) . |
• | Du kan inaktivera möjligheten att underröja genom att sätta parametern Understorey Proportion Removal = 0 %. |
• | Antalet småträd påverkar avverkningskostnaden. |
• | Du kan låta progammet automatiskt växla till biobränslegallring istället för vanlig gallring om det finns många småträd. |
Inställningar för underväxtröjning finns i kontrolltabellen TreatmentModel.
Figur 1. Inställningar för underväxtröjning. |
Du kan låta programmet göra en biobränslegallring automatiskt istället för en vanlig gallring om det finns tillräckligt många småstammar. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Biobränslegallring. |
Kostnaden för underväxtröjning anges som en fast kostnad per ha i kontrolltabellen Cost and Revenue ("Understorey Cleaning Cost (per ha)"). Avverkningskostnaden påverkas av antalet småstammar (som finns kvar efter en eventuell underväxtröjning). Om Cost Calculation Model = "Skogforsk", används Brunberg 1997, men den modellen inkluderar egentligen inte småstammar. Ett tillägg har därför gjorts baserat på en tidigare version (Brunberg 1989). Detta innebär att tidåtgången för avverkning ökar med 0.4 cmin/avverkat träd (förvalt värde) för varje tusental småstammar ("Harvester Time Increase from Understorey Trees"). Exempel: Antag att det finns 5000 småstammar som inte röjs. Det innebär 2 cmin extra tidsåtgång per gallrat träd (0.4 x 5 tusen). Om man gallrar 1000 träd och timkostnaden för skördare är 1200 kr per timme, innebär det en ökad tidsåtgång på 1000 x 2 cmin = 2000 cmin = 20 minuter, motsvarande en fördyring på 400 kr/ha. Cost Calculation Model = "Indelningspaketet" inkluderar småstammar som en variabel. |
Underväxtröjning redovisas inte som en egen åtgärdskod utan som en del av en gallring. Om underväxtröjning har utförs redovisas dels en kostnad (Understorey Cleaning Cost i resultatgruppen FinancialValue). Kostnaden är liksom alla andra kostnader också inkluderad i Total Cost. I resultatgruppen Treatment redovisas antalet röjda stammar i variabeln UnderstoreyCleaned. Variabeln Understorey Stems i resultatgruppen ForestData anger hur många underväxtträd det finns (i etablerad skog, i ungskog betraktas inget träd som underväxtträd).
|
1) Brunberg T, 1997. Underlag för prestationsnorm för engreppsskördare i gallring. Redogörelse nr 8, Skogforsk.
2) Brunberg T, Thelin A, & Westerling, S. 1989. Underlag för prestationsnormer för engreppsskördare i gallring. Redogörelse nr 3, Forskningsstiftelsen Skogsarbeten.